Tidigare studier har fokuserat på barn och deras familjers upplevelser i samband med en hematologisk malignitet, framförallt leukemi. Hematologiska maligniteter är ett samlingsnamn för leukemi och några andra blodsjukdomar. Prevalensen för sjukdomarna ökar och främst vuxna drabbas. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med en hematologisk malignitet. Metoden för denna litteraturöversikt var kvalitativ.

Bakgrund: Stamcellstransplantation (SCT) ?r en potentiellt botande behandling f?r patienter med maligna blodsjukdomar. Processen att genomg? en transplantation ?r f?r m?nga patienter associerad med fysiska, psykiska och existentiella utmaningar. Som sjuksk?terska ?r det viktigt att f?rst? dessa utmaningar f?r att kunna bedriva god omv?rdnad.

SAMMANFATTNING Syfte: Att undersöka om isolerade hematologiska patienters fysiska aktivitetsnivå kunde förbättras med hjälp av en skriven individuell vårdplan och ett motiverande samtals förhållningssätt, samt om en ökad fysisk aktivitetsnivå kunde påverka behovet av transfusioner, analgetika, antibiotika och antalet isoleringsdagar. Metod: En kvasiexperimentell design valdes och interventionsgruppen jämfördes med hematologiska patienter på en motsvarande avdelning i södra Sverige. Personalen på interventionsavdelningen fick en kort motiverande samtals utbildning. Sexton patienter inkluderades i varje grupp, 13 patienter slutförde studien på interventionsavdelningen och 12 i jämförandegruppen. Patienterna skrev aktivitetsdagböcker dagligen och all aktivitet räknades om till METs (Metabolic Equivalent of Task), ett validerat sätt att mäta fysisk aktivitet. Resultatet: En signifikant skillnad på METsmedelvärden framkom i de två grupperna, 11,1 METs/dag i interventionsgruppen mot 6,8 METs i jämförandegruppen. Avseende behovet av transfusioner, analgetika, antibiotika och antalet isoleringsdagar är det signifikant skillnad enbart på isoleringstiden.

BakgrundAllogen stamcellstransplantation (SCT) a?r en behandling med botande potential vid olika typer av hematologiska och icke-hematologiska sjukdomar. A?r 2009 genomfo?rdes det 225 stycken allogena stamcellstransplantationer i Sverige. Det a?r en kra?vande behandling som medfo?r ma?nga fysiska och psykiska sva?righeter och en risk att drabbas av livshotande komplikationer.

Skyddsisolering används i vårdandet av patienter med neutropeni och patienter med kraftig immunsuppressiv behandling såsom någon form av stamcellstransplantation, cytostatika eller strålning. Tidigare studier inom området visade att depression, ångest, sömnsvårigheter och hallucinationer var vanliga symtom hos de skyddsisolerade patienterna. Resultaten visade också att en del patienter såg isoleringen som en tid att samla kraft efter sin behandling medan andra upplevde det som en bestraffning. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelsen av skyddsisolering hos patienter med hematologiska eller onkologiska sjukdomar. KASAM användes som teoretisk referensram.

SAMMANFATTNINGBakgrundHudcancer a?r en av Sveriges vanligaste cancerformer. Omkring 50 000 ma?nniskor insjuknar varje a?r i de tre olika hudcancerformerna basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom. Forskning har konstaterat att hudcancer a?r en av de mest o?kande cancerformerna i Sverige samt att tidig diagnos a?r viktigt fo?r o?verlevnadsmo?jligheterna.

Sjukvårdsverksamhet i Sverige är enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) ålagd att ha rutiner för avvikelse- och riskhantering för att förbättra patientsäkerheten. Traditionellt har risk- och olycksanalyser fokuserat på ett syndabockstänkande där enskilda individer setts som orsaken till många olyckor. Detta synsätt har på senare tid övergått mer till ett organisations- och systemperspektiv, något som även Landstinget i Östergötland anammat. Riskanalyser strävar efter att identifiera faktorer som skulle kunna leda till olyckor, så att dessa sedan kan förebyggas. Något man dock inte i lika stor utsträckning har tittat på är på vilket sätt personalen i sitt dagliga arbete arbetar för att motverka risker och öka säkerheten.Fem observationer av sjuksköterskornas arbete utfördes vid Hematologiska vårdavdelningen vid Linköpings universitetssjukhus.

Patientnära instrument kan i vissa vårdsituationer ge snabba analysresultat på ett kostnadseffektivt sätt. En viktig patientnära analys är differentialräkning av leukocyter, som visar fördelning och utmognad av dessa blodceller. Störningar i bildningen av leukocyter sker vid infektioner och hematologiska sjukdomar.Med manuell mikroskopi räknas leukocyter i ett blodutstryk färgat med May-Grünwald Giemsa. En kvantitativ och kvalitativ bedömning utförs av alla blodceller. Advia 2120 utför differentialräkning av leukocyter genom cytokemiska reaktioner och ljusspridning i olika vinklar vid belysning av celler. Celler identifieras baserat på kärnkonfiguration, granulering och cellstorlek.Hemocue White Blood Cell (WBC) Diff har en charged coupled device (CCD) kamera som scannar celler i en mikrokyvett.

Two haematological instruments intended for small animal clinic use were evaluated at the Department of Clinical Chemistry, Swedish University of Agricultural Sciences (SLU), Uppsala, Sweden. The QBC-V and Vet abc were compared to a reference instrument, the Cell-Dyn 3500. Fresh blood samples were obtained from canine and feline patients from the University Veterinary Hospital, SLU. The QBC-V was used for 111 canine samples and 78 canine blood samples were analysed with Vet abc. From cats, 23 samples were analysed with both instruments.

Erytrocyten, den röda blodkroppen, innehåller proteinet hemoglobin (Hb) vars främsta uppgift är att transportera syre till kroppens alla vävnader. Tillgången till tappat blod från blodgivare är mycket viktig inom sjukvården. Det är viktigt att blodpåsen tappas, hanteras och lagras på rätt sätt för att undvika onödig hemolys av erytrocyter. För att se till att hemolysgraden håller sig under det rekommenderade gränsvärdet på <0,8 % utförs regelbundna kvalitetskontroller på erytrocytkoncentrat (e-konc) vid förvaringstidens utgång som är 42 dagar. Syftet med studien var att undersöka hur hemolysgraden (%) i erytrocytkoncentrat stiger under förvaringstiden, samt att se om upprepad mekanisk hantering vid tillverkning av dessa påverkar hemolysgraden.

Anaplasma phagocytophilum är en fästingburen bakterie som kan orsaka en klinisk infektion, granulocytär anaplasmos, hos bland annat hundar. Enligt viss litteratur orsakar dock ofta bakterien endast en subklinisk infektion hos hundar, men det är inte utrett hur stor denna andel är. Syftet med denna pilotstudie är därför att bestämma hur stor andel av hundar, som påvisats vara seropositiva avseende A. phagocytophilum, som inte utvecklar en klinisk infektion av granulocytär anaplasmos. Blodprover samlades från 100 stycken hundar som besökte Djurkliniken Norrköping - Evidensia, Sverige. Dessa undersöktes med FASTest ANAPLASMA, ett serologiskt snabbtest, för att hitta vilka hundar som var seropositiva mot A.